söndag 19 november 2017

Nu har jag lärt mig lite nytt



Har just varit på min andra träff i min kurs om 'Konstpedagogik i samtida konstformer'.
Vi pratar om den kreativa lärande processen, om olika konstpedagogiska metoder men också om samtidskonsten och dess olika uttryck och hur den skiljer sig från den postmoderna konsten bl.a. I dag ställer konsten frågor, konsten är ofta tema- och konceptbaserade och vill engagera betraktaren som gärna också kan blir en del av konstverket. Det handlar ofta om performativa uttryck, videoverk, installationer och konst som lyfter upp angelägna frågor ur samhället och världen....

Vi har också pratat om digitala uttryck och redskap och att vi numera befinner oss nära, eller i, den postdigitalvärlden. I den världen där det digitala, t.ex. mobiltelefoner, datorer och surfplattor börjat bli ett så naturligt redskap att vi använder oss av dessa helt naturligt i t.ex. vardagliga situationer. Man kan likna det till när vi under industrialiseringens era började använda elvisp istället för handvisp. Att ha en elvisp hemma var en lyx och något som vi tog till vid extra tillfällen. I dag använder vi den, eller kanske ännu hellre, stavmixer utan att ens reflektera över det mer än att vi söker fram den då vi ska baka eller liknande....

Vi fick prova på att göra en videoessä och ska göra en som ett ev de examinerande momenten i utbildningen. 
En videoessä...., vad är det? Ett videoverk, ja, men den skiljer sig från en vanlig videofilm eller videoinstallation. Enligt Wikipedia kan man beskriv en videoessä så här:

" Essän som koncept har också tagits i anspråk inom andra medier utöver det skrivna ordet. Den fotografiska essän ämnar utforska ett ämne eller händelse genom en komponerad serie fotografier, ibland med en tillhörande text. 
Videoessän kan ses som en underkategori till dokumentärfilmen, men också som en kritisk kommentar av denna. Mycket av tekniken och stilen hos en videoessä hämtas från den dokumentära filmens, men dess fokus ligger mer i att öppet skildra ett tema eller en idé med bistående av fakta (på samma sätt som den skrivna essän tar sig an fakta med skönlitterära metoder."

Mikael Bertås är en konstnär som skrivit en avhandling om videoessän och om olika aspekter om berättandets funktion i samtidskonsten och diskuterat videoessä som form.
En annan konstnär pratar om Videoessä som ett användbart begrepp, en personlig röst som berättar om sin eget universum men berör också en allmängiltig sida.

Förutom konst och kultur är jag väldigt intresserad av film och video, tillika intresserad av ordet och kommunikation så, ja, känns spännande att göra en liten videoessä, man kan också kalla det en video walk. Nu ska ju den även knytas till kursens litteratur m.m. och då vi ska fokusera på något (i kursen) som intresserar en lite mer och som man känner för att utforska. Jag funderar på olika saker men..hm, något som jag skulle kunna 'problematisera' och undersöka är kreativiteten ur olika aspekter och synvinklar .eller retorik, eller  lärandet och dess processer.....? 
Ja, måste fundera vidare på detta....

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

torsdag 16 november 2017

Nu är jag på väg på kurs


Ja, nu är det dags för träff 2 på min kurs i Umeå som handlar om konstpedagogik i samtida konstformer. Faktiskt väldigt intressant att få 'grotta' ner sig i konstens och dess förmåga till utveckling och lärande....
Jag har ju jobbat i drygt 11 år som frilansande konstpedagog och det kändes som att det var dags att stanna upp, fördjupa mig , få nya tankar, inputoch energi i mitt jobb. Det är också spännande att reflektera kring det 'nya' kunskaperna i relation till min erfarenhet.....dels får jag bekräftelse att jag faktiskt jobbat och tänkt  ganska rätt, jag får också ord på det jag har gjort och såklart lär jag mina nya metoder. På något sätt känns som att jag nu kommer att bli mer stringent i mitt tänkande och jag får fler verktyg att använda då jag har mina projekt, grupper, kurser m.m. En större variation med andra ord och ännu lite mer tydlig med mitt mål då jag möter olika människor i olika sammanhang i konstens rum.

Jag läser en massa om lärandeprocesser, om utveckling av individer, om alla möjligheter som finna med konst och kultur....olika metoder,olika perspektiv, om konstens verktyg...
Det är bara helt fantastiskt att få läsa om forna filosofers tankar kring lärande/utveckling och se att deras resonemang fortfarande håller trots milsvida skillnader i samhället och hur vår värld ser ut idag...
Härligt med nya kunskaper och vidgade tankar. Nu flyger vi vidare i tanke, ord och handling!