Imorgon får jag en ny nyckel i min hand

Ja, imorgon bitti så får jag nyckel till vår "nya" lägenhet i min hand. Känns både roligt och spännande men också jobbigt! Det blir kul att komma in i lägenheten och se den igen i sin nya skepnad då vi har sett till att både tapetsera om och slipa parketten i vardagsrummet. Det blir ju också nytt att prova bo i stan, nära till stadens vimmel, shopping och kultur men längre ifrån naturen och det behagliga lugnet som skog och vatten kan bidra till. Det jobbiga består mest i att packa, rensa, slänga, bära lådor och packa upp allt igen.
Onekligen är det en "barlast" man bär med sig genom livet, alla dessa saker som ska hanteras hit och dit. Samtidigt som jag skulle vilja bära lättare "packning" genom livet så har jag svårt att göra av mig med saker. Jag har så många minnen med många saker och dessa, ibland obetydliga ting för andra ,betyder något för mig. Att slänga bort skulle kännas att slänga bort delar av sitt liv, som om det inget vore värt!

Jag är ju egentligen inte heller någon direkt stads- och lägenhetsmänniska. Större delen av mitt liv har jag bott i hus eller lägenheter i ett hus med några få lägenheter i ytter- eller villaområden. I mina yngsta år bodde vi dock i lägenhet. Först i Gammelstad på Marieberg en kort period (men då var jag så liten så jag bara minns en stor majbrasa i området).
Sen flyttade vi till Östersund och bodde på Frösön i 5 år.


Jag minns att jag upplevde gården STOR och full av kompisar och lek. Det var en fin tid och en lycklig barndom. I vuxen ålder har jag besökt Bergmansgatan igen och nu blir jag nästan lite beklämd...gården är ju så liten och består mest av asfalt. Men i ett barns ögon så var den ett hav, en ocean, en hel värld och full av spännande saker att upptäcka!


Här en bild på min barndomsgungor som fortfarande står kvar där de stod när jag var barn. Undra hur många barn som gungar i dessa gungor nu för tiden? (Bilden är tagen 2007 på vår resa genom Sverige när vi besökte många av de platser som vi har i minnet från förr).
Nå,i morgon skrivs nu ny historia och jag tar mig an framtiden med tillförsikt. Det ska nog bli bra det här....
Följ med, NU låser vi upp!



Läs även andra bloggares åsikter om Lägenhet, flytt, Luleå, Stadsliv, Positivt